Frågor kring polderkvarnarna längs Hoornse Vaart

Har de öppet för allmänheten?

Nej, alla 4 polderkvarnarna är privatägda. Även trädgårdarna är inte tillgängliga. Två dagar om året är kvarnarna tillgängliga, på Kvarndagen, andra lördagen i maj och Monumentdagen, första lördagen i september.

Vad för slags kvarnar är det?

Kvarnarna har blivit byggda för att pumpa vatten. Förr använde man ett skovelhjul, senare ersattes detta med en Archimedes skruv, en pumpanordning. Genom att veva spiralen (skruven) runt åt rätt håll tvingas vattnet att 'inna uppåt' för att befinna sig i botten av spiralen. Upptill rinner vattnet ut i rörspiralens ände. Tekniken för att vända kvarnen mot vinden finns inne i kvarnen. Den åttasidiga stommen är täckt med halm.

När byggdes kvarnarna?

De byggdes mellan 1627 och 1630 – när man torrlagde Heerhugowaard.

Varför byggdes kvarnarna?

När man först torrlagde Beemster och det såg ut att bli en bra affär, blev mer och mer människor  intresserade av att torrlägga även Heerhugowaard. Omkring 1625, när det såg ut som om planerna skulle bli förverkligas, började invånarna i Geestmerambacht att protestera. På den tiden fanns det 2 ´boezem´ nivåer. ´Boezem´ är vattnet som pumpas upp från poldern, (området som skall torrläggas) som sedan släpps ut i havet. Nivån i Schermer ´boezem´ var något högre än i Raaksmaat ´boezem´. Genom att torrlägga Heerhugowaard, skulle Raaksmaat ´boezem´ kunna hålla avsevärt mindre vatten och nivån skulle då bli alldeles för hög. Lösningen på problemet var att bygga fler kvarnar för att pumpa vatten från Raaksmaat ´boezem´ till Schermer ´boezem´, s k ´Strykkvarnar´.

Fungerar kvarnarna fortfarande?

Kvarnarna användes ända fram till 2a världskriget. Därefter ändrades vattennivåerna så att de blev samma. Kanalen som man ledde vattnet till, torrlades. Sedan dess har kvarnarna använts som bostäder. Efter renovering kan nu alla fyra kvarnar vända seglen. Endast kvarn C, den andra från stadens centrum, kan också pumpa igen. Den pumpar vatten från kanalen och tillbaka.

Är kvarnarna permanent bebodda?

Ja, alla fyra kvarnar är hem till privatpersoner. Invånarna är alla utbildade till mjölnare, och håller kvarnen igång regelbundet. Det hjälper att hålla kvarnen i gott skick.

Varför kallas den här kvarnen `D`?

Från början bestämde man att bygga 14 s k strykkvarnar. 10 Stycken längs Hoornse Vaart, varav 6 i Oudorp och 4 i Rustenburg. De sista 4 byggdes bortom Oudorp. Redan i 1688 brann kvarn nr 6, sett från staden Alkmaar, ner. I 1941, när man ändrade vattenloppen, fanns det inte plats kvar till kvarnen närmast staden Alkmaar. Man plockade ner kvarnen och tänkte byggde upp den igen i museet i Arnhem, men den träffades av en brittisk bomb och förstördes. Resterna användes för att värma alla flyktingar som bodde i museet under kriget. De kvarnar som nu är kvar, är B, C, D och E.

Vem äger kvarnarna?

De ägs av en stiftelse som bevarar kvarnarna, ´Molenstichting Alkmaar en Omstreken´. Kvarnarna var i dåligt skick, men med hjälp av många frivilliga, subventioner, hantverkare och mycket arbete har alla renoverats.

Finns det andra kvarnar i omgivningen som är öppna för allmänheten?

´Het Rode Hert´ (Röda Rådjuret) är en sädeskvarn som mal  mjöl veckodagarna. Där finns även en affär som säljer olika produkter. Du kan också ta dig en titt inne i kvarnen. Kvarnen ligger mot stadscentrum, ca 500 m.

En annan sädeskvarn som har öppet är ´De Otter´ i Oterleek.

I Schermer finns också en Museumkvarn. Precis som dessa kvarnar är det en polder kvarn, den mittersta i raden av tre. Det är en av ursprungligen 52 vattenkvarnar som torrlade Schermer efter 1634. Även den kvarnen fungerar fortfarande, den öppnade för allmänheten 1986 för att visa hur 300 års dränering har fungerat.